Då man utför saker ensam med mamma är då man får som mest gjort. Sov till halv tolv och åkte sedan till IKEA där jag hittade fem ramar som så småningom ska upp på väggarna och en julstjärna som ska till fönstret. Mamma hittade ett diskställ, ett annat ställ till disken och sex gulliga små glas. Och en tallrik IKEAs köttbullar, det är så det ska vara.

Då vi var klara med IKEA åkte vi och handlade mat och lite sent kom på att vi faktiskt ville ha en pumpa. Vi stannade till vid ännu en affär på vägen hem, ingen pumpa. Och till sist simpla Vivo som egentligen heter "Vi" numera, där vi fann en pumpa. Den pumpan hade dock en form som inte skulle funka till ett ansikte, men vi fick ändå en bit av den så att mamma kan få göra sin kaka hon var så nyfiken på.

Praktiskt taget har hela lov-veckan gått, och nu i slutet kan jag inte bestämma mig om jag egentligen vill ha mer lov eller inte efter att absolut inte velat ha lov över huvud taget. Att inte känna någon press pga plugget har varit en lätta, nu kommer den krypandes tillbaka.

Idag var en dag då absolut inget speciellt hände. Vaknade runt halv elva, gick yrvaken upp och hamnade direkt i soffan framför tvn och en film som rullade på tvskärmen. Tog inte allt för långt efter initiativet till att gå in i köket och vispa ihop en pannkakssmet för att sedan steka på hög. Jag och mina pannkakor, amerikanska som tunna.

En promenad med hunden där jag fick med mig lite löv och dylikt in som jag tog och fotade i mån av lust, ork och idéer. Efter min lekstund blev det att plugga, dock inte allt för effektivt, men det gick ändå.

Runt 20.00 åkte jag till stallet eftersom mamma skulle rida, stod ett bra tag och myste med Danton. Då jag vid 22.30 kom hem igen blev det ännu mer fotande och te-drickande, och flams. Även en hel del ledsna miner dök upp då datorn absolut inte ville läsa av kameraminnet, men men, låter det ligga och provar igen imorgon.

Dessutom fyller Antonia 17 år idag (29/10). Stort grattis till lilla tjejen !

Gnight!

Varje dag längtar jag tillbaks till vad vi en gång hade. Vart jag än är dyker du upp, oavsätt vad står du bara där. Jag orkar inte, jag vill inte, men trots det kan jag inte bara ge upp.

Hemma från en dag i stan med Alex, Freddi och Cissi. Börjar med att storshoppa på ÖoB för att sedan lite senare gå vidare till att spela Laserdome. Laserdome var faktiskt något nytt för mig, men det var otroligt kul och absolut värt att testas. Man kände liksom en samhörighet med totala främlingar, med en risk att låta hur töntig som helst. För er som inte vet vad Laserdome är så är det kortfattat ett spel som sker inne i ett mörkt rum där varje deltagare har en väst med 4(?) antal lysande fält som träffytor och en laserpistol som även den har en träffyta. Som säkert redan är utlistat går det helt enkelt ut på att skjuta på varandra och samla poäng.

Hur som helst, efter laserspelandet åkte vi alla hem till Freddi, hade babymatsprovsmakning (ingen mat jag rekomenderar dock) och kollade på film. Supermysig dag och hur trevligt som helst att träffa dessa efterlängtade människor, rätt sällan man träffas numera ju.

Mer än så var det inte, I'll keep in touch.

Jag skulle ge dig

allting du pekar på,

men bara när du inte hör

vågar jag säga så

Fyra dagar av lovet har jag tagit mig förbi, och herregud vad jag saknar människorna. Dags att komma hem nu, så man har lite koll på vart ni håller hus.

Dagliga kvällsintaget av te är på plats, lika gotter som vanligt. Idag har faktiskt varit en rätt vettig dag, har börjat på bokanalysen av Låt den rätte komma in, känns hur skönt som helst med tanke på att det nu bara är att färdigställa den och sedan sätta igång med filmanalysen istället. Har även fixat terrakottakruset åt mamma då hon verkar ha oerhört svårt för att bara ta tag i det, en kvart och sedan avklarat. Promenerat hunden och gett bloggen ett ansiktslyft.

Sanningen är den att jag inte har mycket mer att tillägga för tillfället, mer än fräsch konst, så gå och lägg er!

Natti.

Hela söndagen och hela helgen har redan spolats förbi. Veckorna och dagarna går så fort numera, allt för fort, man hinner knappt med.

Söndagsmornar måste ändå vara veckans mysigaste, att bara få sova hur länge man vill för att sedan gå upp och göra amerikanska pannkakor. Denna veckans söndagsaktivitet blev att totalstäda kaninens bur, han har dessutom en knöl på magen som smått oroar mig. Hur som helst, tillsammans med att städa kaninburen tog jag mig tiden att städa mitt eget rum. Ett övergött skrivbord fullt av papper, böcker, pennor, tidningar, damm och allt vad man egentligen inte vill ha på sitt skrivbord rensades till stor del bort så att man nu kan se skrivbordsytan och har till och med extra utrymme. Ännu ett plus med ett städat skrivbord är att man faktiskt får koll på vart det mesta ligger, saker man en tid innan letat efter och fått panik över finner man längst ned i den lagrade skräphögen.

Min storebror har fått för sig att lära sig spela piano för att sedan övergå till keyboard, dvs. jag har fått i uppgift att hjälpa honom i hans lärande eftersom jag då spelat piano. Och jag kan inte mer än säga att inte förens nu har jag insett det roliga med att vara pianolärare, och förmodligen lärare över huvud taget.

Nu ska jag gå och se om hjälp behövs ute i köket. Fläskfilégryta, hur bra som helst!

Take care!

Sista dagen innan lovet, småtrist men skönt på något sätt då man har chansen att få sova ut en hel vecka.

Förmiddagen innan lunch kom ett antal personer från RödaKorset och hade föreläsning med indelade grupper om mänskliga rättigheter, förvisso intressant, men inte i 2,5 timmar. Rätt segt.

Efter lunch var det tid för "SpookBall"-turnering där vår klass faktiskt kom fram till semifinal, vann fyra av fyra matcher, vilket är bra jobbat med tanke på att vår klass är ungefär hälften så stor som alla andra klasser och vi är dessutom Naturelever (inte för att döma..).

Idag då jag kommit hem, druckit upp mitt te och lagt mig till rätta i soffan för att kolla på Project Runway var jag på spindeltråden för att somna. Så pass trött var det länge sedan jag faktiskt var, så i kväll ska jag försöka hamna i säng i relativt bra tid och låta sömnen dränka mig med dens egna takt. Och för allas information var det förjävligt att Nicklas åkte ut ur idol, han är trots allt mycket intressantare än Eddie hur bra Eddie än är.

Take care, folks.